Pesach

Namnet på festen kommer från det hebreiska ordet pesah, vilket betyder ”passera förbi”. Med ordet avses det sista gissel, som Gud prövade egyptierna med, då dessa inte gick med på att släppa israeliterna fria. Festen är också känd för det osyrade brödet Matza, som utgör en symbol för den brådska israeliterna hade i flykten från Egypten och det inte fanns tid att låta bröddegen jäsa. Enligt den judiska teologin är surdegen även en metafor för stolthet och fåfänga, medan brödet Matza symboliserar hjärtats ödmjukhet. Då mat inom judendomen har tillretts enligt religiösa regler och bl.a. inte innehåller surdeg, kallas den Kosher (betyder tillåtet). Vid Pesach kan man ibland använda serviser enbart avsedda för högtiden för att undvika rester av icke regelmässigt framställda ingredienser. Ett judiskt kök tvättas senast på kvällen den fjortonde dagen i månaden nisán från alla bröd, bakelser, pastaprodukter och smulor. Till baket av det osyrade brödet används endast Matza-mjöl.

Pesach-firandet varar från åtta till nio dagar. Under den första dagens kväll är det sedvänja att samlas till en festmåltid, under vilken man går igenom hela den berättelse som utgör Pesach. Jordbruket har också fått en viktig betydelse, för under festen har man traditionellt insamlat vårens kornskörd. Från kornskördens fullbordan räknade man enligt seden sju veckor framåt, då vetet var moget att skördas. Denna tidsperiod kallas för omer och dess räkning börjar från pesach-periodens andra dag.

Pesach är en av judendomens tre s.k. pilgrimsfester. Pilgrimsfesterna påminner alla på var sitt sätt om vandringen genom öknen efter frigivningen från slaveriet i Egypten. De två andra till pilgrimsfärden anknutna festerna är sukkot och shavuot.