Påskrisande på palmsöndagen är en gammal karelsk tradition. I Österbotten tänds påskbrasor. För de kristna är påsken den största festen. Man firar att den korsfäste Kristus vinner över döden och uppstår. Hemmet pryds med påskgräs och blommor i ljusa, glada färger. I de ortodoxa kyrkorna är det gudstjänst hela natten. Påskhälsningen ”Kristus är uppstånden” ropas ut på många olika språk och alla svarar ”sannerligen uppstånden.” . Till påsktiden hör dekorerade ägg, memma, pasha och lammstek.
Därtill påminner påsken om judarnas Pesah-fest
och dess tema: Guds folk befriades från Egyptens slaveri.
Inom ortodoxa kyrkan är påsknattens gudstjänst
årets största händelse. Enligt urgammal sed hälsar församlingsmedlemmarna på
morgonen varandra med frasen ”Kristus är uppstånden”. I det ortodoxa
gudstjänstlivet är följande centralt, som det framkommer ur en sång sjungen vid
påsk: ”Kristus uppsteg från de döda, övervann döden med sin egen död och gav
liv åt de i gravarna varande”. I ortodoxa kyrkan i Ryssland firas påsken 1 maj
2016.
Även inom katolska kyrkan är påsken och
framför allt gudstjänsten på påsknatten ”årets heligaste natt” och kyrkoårets
huvudfest.
Till påskfirandet hör många symboler och
traditioner, bl.a. målandet av ägg, framsättandet av blommor samt festrätter.
Inom den finländska mattraditionen under påsken finns från den katolska tiden
härstammande drag med anknytning till fastan, men det finns även inslag av
ortodoxa traditioner. Ett gemensamt drag är att man efter fastan var befriad
från fastetidens regler.
Påskäggen symboliserar det nya livet.
Narcissen, som vid påsktiden tränger sig upp ur jorden från sin lök, har i den
kristna traditionen blivit en metafor för uppståndelse och segern över
förgängelsen. Den traditionella finska rätten memma kom till festbordet redan
under 1700-talet, troligen redan långt tidigare. Under medeltiden åts memma
speciellt som fasterätt på långfredagen, då man inte tände eld i ugnen utan åt
maten kall. Betydelsen är densamma hos det osyrade brödet, som i sin tur kommer
från judarnas osyrade bröd.
Namnet för högtiden varierar i olika språk. Det
svenska namnet påsk liknar pesach på hebreiska och grekiska pasha. Ordet pesach
betyder ”gå förbi” eller ”skona” och hör ihop med judarnas räddning från
slaveriet i Egypten. Det finska namnet betyder i sin grundform, pääsiäinen,
ungefär att ”släppa sig loss” från fastan” i motsats till fastlagens
”laskiainen” d.v.s. att ”sänka sig ner” till fastan.