Julfasta (ort.)
De ortodoxa kristna föbereder sig för julens stora festtid genom att fasta. Julfastan räcker 40 dagar och under den tiden är det viktigt att be, gå i kyrkan, hjälpa fattiga och sjuka. Att avstå från kött hör till fastan. Vegetarisk föda är att föredra. Många ortodoxa äter ändå fisk under julfastan. Varje ortodox fastar enligt sin förmåga. Barn, sjuka, mammor som ammar och gamlingar behöver inte matfasta.
Julen är en stor och glad fest; då firar de ortodoxa att Gud väljer att ta kroppslig form och bli människa. Kristus föds då.
Under julfastan är Maria viktig. Hon kallas av ortodoxa för Theotokos som på grekiska betyder Gudaföderskan. Maria ses av ortodoxa som den främsta bland människor, eftersom hon själv säger ja till att bli Guds moder.
Julfastan blev en del av kyrkans liv på 400-talet. Fastan inleds redan i mitten av november. En del ortodoxa kyrkor använder den gamla julianska kalendern och börjar sin fasta lite senare. Det här gäller till exempel för de ortodoxa i Ryssland och Etiopiens ortodoxa. Julen infaller också senare för dem.
De ortodoxa kristna har många olika sorters fastor under året. Alla fastor firas till minne av Jesu vistelse i öknen i fyrtio dagar, som även kopplas till judarnas vandring i öknen i fyrtio år efter flykten från Egypten. Den strängaste fastan är asketisk fasta som alltid föregår deltagande i nattvarden i kyrkan. Den asketiska fastan är kort och räcker fem till tolv timmar.
