Påskdagen

Därtill påminner påsken om judarnas Pesah-fest och dess tema: Guds folk befriades från Egyptens slaveri.

Inom ortodoxa kyrkan är påsknattens gudstjänst årets största händelse. Enligt urgammal sed hälsar församlingsmedlemmarna på morgonen varandra med frasen ”Kristus är uppstånden”. I det ortodoxa gudstjänstlivet är följande centralt, som det framkommer ur en sång sjungen vid påsk: ”Kristus uppsteg från de döda, övervann döden med sin egen död och gav liv åt de i gravarna varande”. I ortodoxa kyrkan i Ryssland firas påsken 8 april 2018.

Även inom katolska kyrkan är påsken och framför allt gudstjänsten på påsknatten ”årets heligaste natt” och kyrkoårets huvudfest.

Till påskfirandet hör många symboler och traditioner, bl.a. målandet av ägg, framsättandet av blommor samt festrätter. Inom den finländska mattraditionen under påsken finns från den katolska tiden härstammande drag med anknytning till fastan, men det finns även inslag av ortodoxa traditioner. Ett gemensamt drag är att man efter fastan var befriad från fastetidens regler.

Påskäggen symboliserar det nya livet. Narcissen, som vid påsktiden tränger sig upp ur jorden från sin lök, har i den kristna traditionen blivit en metafor för uppståndelse och segern över förgängelsen. Den traditionella finska rätten memma kom till festbordet redan under 1700-talet, troligen redan långt tidigare. Under medeltiden åts memma speciellt som fasterätt på långfredagen, då man inte tände eld i ugnen utan åt maten kall. Betydelsen är densamma hos det osyrade brödet, som i sin tur kommer från judarnas osyrade bröd.

Namnet för högtiden varierar i olika språk. Det svenska namnet påsk liknar pesach på hebreiska och grekiska pasha. Ordet pesach betyder ”gå förbi” eller ”skona” och hör ihop med judarnas räddning från slaveriet i Egypten. Det finska namnet betyder i sin grundform, pääsiäinen, ungefär att ”släppa sig loss” från fastan” i motsats till fastlagens ”laskiainen” d.v.s. att ”sänka sig ner” till fastan.