Trettondagen (kat., ev.lut.), Teofania (ort.)

Trettondagen har firats alltsedan 200-talet. Festens tidiga namn är epifani, som betyder uppenbarelse, eller theofania, ”gudsuppenbarelse”. Enligt kristendomen handlar det om Guds uppenbarelse på jorden i form av sin son Jesus Kristus.

I den västliga traditionen firas trettondagen som minnesdagen för de österländska tre vise männens ankomst till Betlehem, en sed som formats redan under tidig medeltid. I många länder kallades dagen också för de tre konungarnas fest. I västlig tradition berättar dagens evangelium om de österländska tre vise männen, som kom för att visa sin aktning för judarnas nyfödda konung. De tre vise männen symboliserar representanter från andra, främmande länder.

Trettondagen avslutar i den finländska traditionen julens helgdagar, som även dess finska namn, Loppianen, antyder. Enligt äldre finländsk tradition har dock tjugondag Knut det vill säga den 13 januari, ansetts avsluta jultiden. Att dansa julen ut och plundra granen på godis är gamla folkliga seder i vårt land.

I den ortodoxa kyrkan kallas högtiden theofania och räknas som en av årets tolv stora högtider. Namnet theofania, "gudsuppenbarelse", kommer av att Gud uppenbarade sig som en helig trefaldighet just i samband med Kristi dop. För de ortodoxa firas theofanian både till minne av Frälsarens dop i Jordan och som en höjdpunkt på jultiden. Dagen är populär som dopdag, då nya medlemmar upptas i kyrkan. Till theofaniafirandet hör också förrättandet av den stora vattenvigningen. Högtiden kallas också epifania, i synnerhet bland engelskspråkiga ortodoxa.

I Ryssland firas Theofania den 19 januari, vilket beror på att den ryska ortodoxa kyrkan följer den julianska kalendern. Festen infaller 13 dagar efter dagen i den gregorianska kalendern.