Matt 23:23-25 Rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det

gäller att göra det ena utan att försumma

det andra.

Redan från början förser Ordspråksboken sin läsare med

vishet och vägledning ”till insikt, till rättfärdighet, rätt och

redbarhet” (1:2). Alltigenom dess kloka samling av råd, löper

uppmaningen att agera rättvist och eftersträva rättfärdighet

som en röd tråd; outtröttligt framhålls detta som viktigare

för Gud än offer. I en kort men kärnfull fras, vittnar författaren om att den rättfärdige gläds när rättvisa skipas. Men ogärningsmännen förfasar sig. Alla kristna, tvärs över våra olika skiljelinjer, bör förenas i glädje när rättvisa skipas och vara beredda att stå enade när rättvisan möter motstånd.

När vi gör vad Herren förväntar sig av oss och vågar sträva efter rättvisa, kan vi dock bli varse att vi hamnat i en storm av motstånd mot varje försök att ställa saker till rätta för de mest sårbara ibland oss.

De som har mycket att vinna på de system och strukturer som omfamnas av ”vit maktrörelsen” ”White Supremacy”-rörelsen och andra förtryckande ideologier (såsom kastsystemet eller patriarkala strukturer) kommer att försöka hindra och motarbeta rättvisan, ofta med våld. Men att sträva efter rättvisa är att rikta in sig mot maktens kärna, bereda plats för Guds rätta ordning och hållbara visdom i en värld som alltför ofta blivit okänslig för lidandet. Trots allt detta kan man glädjas åt att göra det rätta. Det finns glädje i att stämma in i påståendet ”Black Lives Matter”, i strävan efter rättvisa för Guds förtryckta och exploaterade barn.

Det finns glädje i strävan efter försoning med andra kristna, så att vi tillsammans bättre kan tjäna Guds rikes utbredande. Låt denna glädje komma till uttryck genom delade erfarenheter av Guds närvaro i gemenskapen, på både välbekanta och outforskade platser, dit Gud leder oss på vägen till läkning, försoning och enhet i Kristus.

De religiösa ledare som Jesus riktar sig till i evangelietexten

har förhärdats och blivit bekväma med världens orättvisor. De utför gärna religiösa plikter såsom att ge tionde av mynta, dill och kummin, men försummar de tyngre och me 

krävande buden om rättvisa, barmhärtighet och trohet. På ett liknande sätt har kristna människor idag vant sig vid och blivit obesvärade av de uppdelningar som råder emellan oss människor. När det kommer till våra religiösa sedvänjor är vi trogna, men vi bortser ofta från Herrens utmanande önskan om att alla hans lärjungar ska vara som en.

Hur kan församlingar stötta varandra i att stå stadigt när vårt engagemang för rättvisa väcker motstånd?

Gud, du är visdomens källa. Vi ber om klokhet och mod att

göra det rätta, att våga ta itu med det som blivit fel i världen

genom att agera för att rättas till. Vi ber om vishet och mod

att få växa i enhet med din son, Jesus Kristus. Han som, tillsammans med dig och den helige Anden, råder i evigheters

evighet. Amen.