Gemenskap över konfessionsgränser och en vilja att arbeta för en bättre värld 

Intervju med Pamela Slotte, nyinvald medlem i KEK:s styrelse

Vem är du och vad jobbar du med?

Jag är född i Helsingfors och uppvuxen i Vasa. Jag har studerat teologi vid Åbo Akademi. Efter diverse år utomlands och vid Helsingfors universitet, är jag nu tillbaks vid Åbo Akademi som professor i religion och rätt. Jag leder även universitets s.k. minoritetsforskningsprofil. Vid sidan av detta är jag även vice-chef för en forskningsenhet vid Helsingfors universitet som fokuserar på europeisk rätt, identitet och historia. Jag sitter sedan många år i Förbundets för mänskliga rättigheter styrelse, och ingår även i RESA-forumets, en samarbetsorganisation för religoner i Finland, människorättsavdelning.

Du har deltagit i Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) och dess generalförsamling i Tallinn i 14-20. juni? Hurudant intryck fick du av KEK:s generalförsamling?

Jag var delegat för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland vid KEK:s generalförsamling i Novi Sad år 2018. Denna gång var jag med som rådgivare. Jag njöt av mångfalden i den ekumeniska gemenskapen, av gudstjänsterna, morgon- och kvällsbönerna, den fantastiska musiken och det mångsidiga programmet, inte minst huvudtalen. Det blev långa dagar med en hel del byråkrati liksom en del politik. Men framför allt präglades generalförsamlingen av en känsla av gemenskap över konfessionsgränser och en genuin vilja att tillsammans som kyrkor och kristna samfund arbeta för en bättre värld, inklusive hela skapelsen.

De senaste åtta åren har jag varit medlem av KEK:s tematiska referensgrupp för mänskliga rättigheter. Och det var även fint att möta upp med många personer som jag lärt känna genom åren genom det arbetet. Slutligen var jag också väldigt glad för att ha blivit tillfrågad att fungera som kommentator i relation till en av huvudtalarna, Belarus oppositionsledare Sviatlana Tsichanoŭskaja.

KEK vill agera för freden i Ukraina och har en strategi som den kallar för Pathway to Peace (P2P). Hur ser du på denna strategi och vilka möjligheter har KEK att påverka`?

Strategin är ny, så jag har inte än haft möjlighet att bekanta mig med den till alla delar. Men under generalförsamlingen deltog jag i en workshop där jag fick mer insikt i den del av detta arbete som handlar om att i sinom tid stöda återuppbyggnaden av religiösa byggnader i samarbete med lokala samfund och KEK:s samarbetspartners på europeisk nivå. Arbetet är i startgroparna, men under workshopen kom det upp flera goda förslag om hur KEK kunde påverka, inklusive genom att engagera existerande nätverk av vänförsamlingar, unga volontärer etc. Vi fick också ta del av företrädare för Ukrainas kyrkors och religiösa samfunds egna berättelser och analyser av situationen och vad som behövs. Det bildar en bra grund för det vidare arbetet.

Du valdes vid generalförsamlingen till KEK:s styrelse som representant för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kan du berätta mera om styrelsens arbete. Vilka utmaningar och möjligheter ser du i KEK:s arbete och hur kan du själv påverka KEK inifrån?

Eftersom jag nyss valdes in så får jag lov att återkomma vad gäller styrelsens arbete mer konkret. Generalförsamlingen har satt många viktiga frågor på vår agenda, som t.ex. arbetet för fred, för social rättvisa och mänskliga rättigheter, för ekologisk hållbarhet och klimaträttvisa, och för ett välkomnande Europa för migranter. Att främja ungas delaktighet i KEK:s verksamhet var också något som tydligt lyftes fram vid generalförsamlingen. Som minoritetsforskare och religionsfrihetsexpert finner jag det viktigt att alltid hålla framme minoriteters situation i olika bemärkelse.

Men, det har varit många omställningar inom KEK de senaste åren. Jag tror därför att ett viktigt uppdrag nu också är att stöda personalens välmående, liksom att i övrigt finnas till hands för dem på olika sätt.

Med tanke på de många viktiga frågorna kommer en utmaning självklart att vara hur vi skall finna tillräckliga resurser för att på ett meningsfullt sätt jobba för alla dessa målsättningar, och hur vi kan och bör prioritera utan att försumma något. Transparens i organisationens verksamhet är viktigt, liksom att arbetet utformas på ett sätt som meningsfullt inkluderar medlemskyrkorna och andra samarbetspartners, och även som sagt de unga i våra olika samfund.

Generalkonferensen är det högsta beslutandeorganet för Konferensen för europeiska kyrkor och den samlas vart femte år. Konferensen för europeiska kyrkors centralkommitté ansvarar för att generalkonferensens beslut verkställs. Generalkonferensen är den 16:e i ordningen och värdar för konferensen är medlemskyrkorna i Estland.

Konferensen för europeiska kyrkor är ett ekumeniskt samarbetsorgan för protestantiska, lutherska, ortodoxa och anglikanska kyrkor. Till kyrkokonferensen hör ca 125 kyrkor från alla länder i Europa. Konferensen strävar efter att främja kyrkornas enhet, fred och mänskliga rättigheter i Europa.

 Intervju och bild: Mayvor Wärn-Rancken