Information om församlingars verksamhet VID förläggningarna

Ekumeniska Rådet i Finland har fått förfrågningar om församlingarnas möjlighet att informera on sin verksamhet vid förläggningarna. Tillvägagångssätten varierar från enhet till enhet på olika håll i Finland. Förläggningarna upprätthålls av t.ex. Finlands Röda Kors, städer och företag. Enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2911) 8 § är det Migrationsverket som sköter styrningen och planeringen samt övervakningen av mottagningsverksamheten och hjälpsystemet i praktiken. Migrationsverket instruerar förläggningarna i frågor gällande religionsutövning.

Enligt grundlagens 11 § har alla i Finland rätt till tros- och samvetsfrihet. Till denna frihet hör rätten att få bekänna och utöva sin religion, rätt att uttrycka sin övertygelse och rätt att tillhöra eller inte tillhöra något religiöst samfund. Ingen är tvingad till att delta i trosutövning som strider mot det egna samvetet.

Huvudprincipen är att förläggningarna möjliggör asylsökandenas kontakt till de församlingar och religiösa samfund som finns på placeringsorten så att den asylsökande vid behov har möjlighet att hitta kontaktuppgifter till dessa. Strävan är att en asylsökande i huvudsak hittar möjlighet till att utöva sin religion utanför förläggningen, i en mer organisk miljö; i församlingar och andra religiösa gemenskaper.

Församlingarnas anställda rekommenderas att vara i direkt kontakt med enhetschefen för den lokala förläggningen och med denna föra samtal om hur församlingen kan informera om sin verksamhet för de inneboende på förläggningarna. Ett bra sätt att informera om sin verksamhet är att t.ex. sätta upp församlingens kontaktinformation på anslagstavlan.

Jämställdhetsombudsmannen har i sin publikation uttalat följande:

Befolkningsgrupper i förläggningen: religionsfrihet och utövande av religion

• Religion är en mänsklig rättighet. Den asylsökande har rätt till att tro och att utöva sin religion. Religion är för många asylsökanden en grundläggande del av den egna identiteten. Under asylprocessen kan religionens betydelse som en källa till andligt välmående bli ännu viktigare.

• Varje asylsökande har religionsfrihet. Den asylsökande får fritt välja ifall hen vill utöva någon religion eller inte. Den asylsökande får också byta religion om hen så vill.

• Till trosfriheten hör att en asylsökande, när hen bor på förläggningen, inte mot sin vilja ska behöva delta i religiösa eller religiöst präglade tillställningar, att hen inte mot sin vilja tvingas diskutera religiösa frågor eller behöva uppleva andra typer av påtryckningar med religiösa förtecken. Personalen gör gott i att följa med situationen mellan olika grupperingar och individer.

• Förläggningspersonalen hjälper jämlikt de asylsökanden i frågor gällande asylsökandenas religionsutövning, så långt som det egna arbetet och arbetsuppgifterna ger möjlighet till. Syftet är att en asylsökande får information om möjlighet till utövande av den egna religionen på förläggningens placeringsort.