Trepartsmöte om kyrklig dialog och framtidsutsikter

Det årliga trepartsmötet mellan Suomen vapaakristillinen neuvosto (SVKN), Frikyrklig Samverkan (FS) och Evangelisk-lutherska kyrkan hölls den 25 augusti 2022 i Helsingfors.

Värd för mötet var den svenskspråkiga frikyrkan Missionskyrkan i Finland. Församlingsföreståndare Markus Österlund presenterade mötesplatsen Andreaskyrkans historia och verksamheten. Kyrkan på Högbergsgatan i Helsingfors är en av frikyrklighetens äldsta kyrkobyggnader, byggd 1886. Från början har församlingen velat vara en plats dit människor kan komma när de mår dåligt. Till en början möttes både den finsk- och svenskspråkiga frikyrkan i Andreaskyrkan, tills den finskspråkiga frikyrkan fick en egen byggnad på Annegatan. I dag upprätthåller församlingen mathjälpen AndreasHelps, och behoven bara har ökat under koronaperioden och de ukrainska flyktingarnas ankomst har också ökat antalet behövande. Mer än 600 personer hämtar mat på torsdagar.

Från Frikyrklig Samverkan deltog Roger Andersson (miss.), Patrik Hellström (pingst.), Peter Sjöblom (bapt.), Catarina Ekman-Niemi-Kaija (met.), från SVKN deltog Arto Kortemaa (vap.), Esko Matikainen (hel.), Aimo Helminen (adv.), Soile Kasi (met.), Jari Portaankorva (bapt.) och Saga Lippo (Frälsningsarmén). Från den Evangelisk-lutherska kyrkan, Tomi Karttunen, Petri Määttä, Kimmo Kääriäinen. Mayvor Wärn-Rancken och Suvi-Tuulia Vaara från Ekumeniska Rådet i Finland.

Vid mötet diskuterades aktörernas aktuella nyheter och planer. Den ledande experten Tomi Karttunen höll en presentation om Finlands evangelisk-lutherska kyrkas inhemska teologiska dialoger och gemensamma frågor med protestantiska minoritetskyrkor. Läs hela presentationen (på finska). 

Dialogen mellan den lutherska kyrkan och frikyrkan i Finland har pågått i 40 år enligt en modell som bygger på ett gradvis närmande. Man har fört diskussioner kring sakrament, tjänstgöring och andra läro- och samhällsfrågor har ägt rum, där missförstånd identifierats och där man har funnit både gemensamma ståndpunkter och avvikande åsikter.

Dialog mellan lutheraner och pingstvänner har ägt rum sedan 1980-talet och man har funnit en gemensam grund i frågor kring Bibelns centrala roll och evangeliets förkunnelse. När det gäller rättfärdiggörelse har diskussionerna varit fruktbara i den mån att man har kunnat identifiera gemensamma synpunkter, och många likheter har också hittats i församlingsbegrepp.

Diskussioner mellan baptister och lutheraner har ägt rum sedan 1997 och har behandlat ett stort antal ämnen, bland annat tro och dop, förhållandet mellan de två, gemenskap och att föra den kristna traditionen vidare.

Dialog mellan metodister och lutheraner har ägt rum sedan början av 2000-talet och ett ekumeniskt avtal mellan kyrkorna undertecknades 2010. Den ekumeniska rörelsens strävan efter ett ömsesidigt erkännande av dopet och dopfrågor har också bearbetats i den finländska lärodebatten. Dialogerna tar upp både teologiska och praktiska frågor, t.ex. gemensamma utbildningsbehov och sociala frågor.

Mötet diskuterade de mål som ska fastställas för lärodebatterna. Målet kan vara att nå ut, men också att växa i förståelse och respekt, att lära sig och dela med sig. På lokal nivå förenas man av ett gemensamt vittnesbörd av Kristus, en gemensam tjänst och gemensam bön.

På eftermiddagen hölls också en gemensam diskussion om hur sekulariseringen återspeglas i kyrkornas vardag och hur man kan engagera den yngre generationen i kyrkan. Patrik Hellström från den svenskspråkiga pingstkyrkan höll en presentation om detta ämne. Boken (2007) undersöker amerikanska kyrkor som åter har tillväxt. De frågor som uppstår i bakgrunden av växande församlingar var: Har verksamheten en biblisk grund? Förmedlar kyrkan Kristi härlighet till sin omgivning, kan kyrkan återspegla Kristus i sitt kulturella sammanhang, är kyrkan missionerande? Med mission menas här Missio Dei, Guds mission, där kyrkan är ett verktyg. 

Sex faktorer har identifierats som bidragande faktorer för kyrkor som framgångsrikt återlanserats: (1) proaktivt ledarskap, (2) strategisk bönetjänst, (3) återupptäckande av syfte, (4) gudstjänst och predikan är viktiga, (5) människor inspireras och bjuds in till kyrkan, och (6) smågrupper skapar en känsla av gemenskap. Behovet av förändring och utmaningarna med att bygga upp en gemenskap och att få fram nya kyrkoledare var en del av den gemensamma diskussionen.

Trepartsmötet avslutades gemensamt med Herrens välsignelse.