Finland präglas av religiös och åskådningsmässig mångfald. Människor har olika kulturell och åskådningsmässig bakgrund, inställning och värderingar. Inom social- och hälsovården behövs religiös läskunnighet och konkreta verktyg för att möta och förstå olika övertygelser. En blankett för övertygelseviljan erbjuder ett verktyg för att uttrycka sin övertygelse i vården.

– En viljeyttring om övertygelse fungerar lite som en vårdvilja men utifrån ens övertygelse. Den erbjuder ett konkret sätt att uttrycka och beakta den egna övertygelsen i vården. Blanketten är helt frivillig och avsedd för alla som anser att övertygelsen är en viktig del av välbefinnandet, berättar sakkunnig inom förebyggande juridik Tiina Kuopanportti som har utvecklat blanketten.

Blanketten Viljeyttring om övertygelse har utvecklats i samarbete med USKOT-RESA-forumet. Det är en samarbets- och sakkunnigorganisation som representerar sex religionssamfund.

– Målet för vårt arbete är att främja jämlikhet mellan religioner. Vi har alla olika identiteter – oberoende av om de är religiösa eller inte – och vi har rätt att synliggöra dem. Det är viktigt att vi vågar prata om olika religioner och övertygelser för att förstå olika verkligheter, säger Katri Kuusikallio, verksamhetsledare för USKOT-RESA-forumet.

Man har också konsulterat ateisternas människorätts- och kulturorganisation Vapaa-ajattelijain liitto (Fritänkarna).

– Människor ska bemötas individuellt och jämlikt så att likabehandling förverkligas oberoende av tro eller övertygelse. Det är viktigt att man inte till exempel på vårdhem och vid sjukhus prackar religiösa tillfällen, psalmer och radioandakter på icke-troende och religionslösa människor som inte tidigare ägnat sig åt religionsutövning, säger chefredaktören för tidningen Vapaa Ajattelija Esa Ylikoski.

Viljeyttring hjälper vården beakta patienters övertygelse

Inom vården förbiser man ofta patientens övertygelse fastän det betonas att den ska beaktas såväl i lagen om patientens rättigheter som i socialvårdslagen.

– Var och en söker svar på livets grundfrågor utifrån den egna övertygelsen. Övertygelse är en betydande kraftkälla vid omvälvande skeden i livet, vid allvarlig sjukdom eller då man närmar sig döden. Ett psykiskt och andligt stöd som beaktar övertygelsen ger hopp, konstaterar sakkunnig, doktor i hälsovetenskaper, sjukhuspräst Virpi Sipola på Kyrkostyrelsen.

Viljeyttring om övertygelse gör det möjligt att stöda patientens övertygelse utgående från det patienten uttryckt på förhand. Vården kan genomföras med respekt för personens värderingar och övertygelse. Det lönar sig att förvara en ifylld blankett på en plats där den är lätt att hitta när den behövs. Det är bra att berätta för sina nära var man förvarar viktiga papper. En viljeyttring om övertygelse kan också förvaras tillsammans med vårdviljan i MittKanta.

Viljeyttring om övertygelse har utarbetats av sakkunnig inom förebyggande juridik Tiina Kuopanportti. Kuopanportti har länge arbetat som vårdare av minnessjuka och åldringar inom hemvården. Hon är speciellt intresserad av självbestämmanderätt och klientorienterat förhållningssätt inom vården. Kuopanportti har de senaste sju åren föreläst om intressebevakningsfullmakter och vårdvilja för tusentals personer i pensionsåldern och utbildat studerande inom området. Flera av de människor som Kuopanportti träffat nämnde att tron är en viktig bärande kraft i livet. Om den på grund av sjukdom eller annan orsak faller bort ur livet kan livskvaliteten sjunka drastiskt.

– Viljeyttring om övertygelse är inte att pracka på någon en religion. Det är en möjlighet att uttrycka den egna övertygelsen för andra. Närstående känner inte alltid till en persons övertygelse och då måste de gissa sig till det. Övertygelsedirektiv skapar klarhet och öppenhet, säger Kuopanportti.

Blanketten både på och kan laddas ner från USKOT-RESA:s webbplats.

Religionsfrihetslagen firar hundra år 2023.

Mera information:
Tiina Kuopanportti, tfn 045 177 6700,
Katri Kuusikallio, tfn 050 5438411,