Haluatko tilata uutiskirjeen sähköpostiisi? Lähetä viesti suvi-tuulia.vaara(at)ekumenia.fi
Tässä uutiskirjeessä
Vietämme suomalaisen uskonnonvapauslain juhlavuotta. On kulunut 100 vuotta siitä, kun laki astui voimaan 1.1.1923. Tämä laki ei ollut kuitenkaan ensimmäinen uskontoa koskeva laki. Vuonna 1889 säädettiin laki, joka mahdollisti vapaiden suuntien, esimerkiksi metodistien toiminnan Suomessa. Uskonnonvapauslaki salli uusien uskontokuntien perustamisen ja uskontokunnista toiseen sai siirtyä ilman suurempia rajoituksia. Uskonnonvapauslaki takaa jokaiselle kansalaiselle vapauden omaan uskontoon tai vapauteen uskonnosta. Uskonnonvapauslaki antaa mahdollisuuden kokoontua vapaasti ja tukee sananvapautta. Uskonnonvapauslaki uudistettiin vuonna 2003, jolloin mainitaan esimerkiksi oikeus uskonnon opetukseen.
Suomi näytti aivan toisenlaiselta maalta 100 vuotta sitten, jos tarkastellaan sen uskonnollista kenttää. Nykyinen uskonnollinen maisema on monikulttuurinen ja moniuskoinen. Suurin osa Suomen väestöstä kuuluu johonkin uskonnolliseen yhteisöön, valtaosa heistä kristilliseen yhteisöön. Mutta voidaan todeta, että muuttuvassa maailmassa myös kristilliset kirkot joutuvat etsimään paikkaansa suomalaisessa yhteiskunnassa. Tämä näkyy esimerkiksi koulujen uskonnonopetuksessa. Keskustelu katsomusopetuksesta on käynyt vilkkaana. Millaista uskonnonopetusta kouluissa annetaan? Voivatko uskonnolliset yhteisöt tasapuolisesti tehdä koulukäyntejä? Saako koulujen joulujuhlissa laulaa ”Enkeli taivaan” tai kevätjuhlissa ”Jo joutui armas aika”? Miten taataan tasavertainen kohtelu niille, jotka edustavat jotain muuta uskontoa tai ovat uskonnottomia? Miten esimerkiksi kouluissa järjestetään vaihtoehtoinen ohjelma? Miten jo kouluissa voidaan edistää uskonnonlukutaitoa? Moni uskonnollinen yhteisö onkin tehnyt vaikuttamistyötä tällä saralla.
Kun tänä vuonna vietämme uskonnonvapauslain 100-vuotis juhlaa, on tärkeää nostaa esiin positiivinen uskonnonvapaus. Vapaus uskoa tai olla uskomatta ei saa olla itsestäänselvyys. Positiivinen uskonnonvapaus on aihe, jota tulee pitää esillä myös tämän juhlavuoden jälkeen. Suomen Ekumeeninen Neuvosto ja sen jäsenkirkot järjestävät eri tapahtumia ympäri Suomen. Nyt on juhlan aika!
Mayvor
Suomen Ekumeenisen Neuvoston seitsemän jaostoa ovat aloittaneet kolmevuotisen toimikautensa. Jaostot ovat jäsenistön nimeämien edustajien muodostamia asiantuntijatyöryhmiä, jotka toteuttavat toimintaa ekumenian ydinalueilla. Lisätietoa jaostoista
Uskonnon, omantunnon ja vakaumuksen vapaus on merkittävä ihmisoikeus ja perusvapaus. Juhlavuosi alkoi ja eri järjestäjien tulevia tapahtumia löytyy kootusti osoitteesta . Suomen Ekumeeninen Neuvosto on järjestämässä seuraavia tapahtumia:
28.3. klo 17-19 Uskonnonvapaus 100 vuotta valtaa ja vastuuta, Tiedekulma, Helsinki
25.4. klo 15-17 Oikeus uskoa – Uskonnonvapauslaki 100 vuotta – Miten uskonnonvapauslaki on vaikuttanut kirkkojen asemaan Suomessa? Kevätseminaari Pyhän Henrikin katedraaliseurakunnan seurakuntasalissa Helsingissä. Seminaarin yhteydessä julkaistaan vuoden 2022 Ekumeeninen teko -tunnustus.
29.4. klo 16-18 Vapaus uskoa -juhlatilaisuus Temppeliaukion kirkossa (Lutherinkatu 3, Helsinki)
Julkaisemme mahdollisuuksien mukaan kirkkojen ja kumppanuusjärjestöjen ekumeenisia uutisia verkkosivustollamme ja sosiaalisen median kanavissamme. Uutiskirjeessä on myös jatkossa mahdollisuus jakaa ekumeenista tietoa. Toimisto varaa oikeuden valita ja toimittaa julkaistavat sisällöt, sillä tilaa on rajallisesti. Materiaalia (kuvia, tekstiä) voi lähettää osoitteeseen: sen(at)ekumenia.fi.
· Paikallisekumeeninen foorumi 22.9., Kouvola
· Ekumeeninen lähetyspyhä 14.-15.10.
· Ekumeeninen Vastuuviikko 22.-29.10.
· Syyskokous 30.-31.10., Lahti
Vi firar jubileumsåret av den finska religionsfrihetslagen. Det är 100 år sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1923, men det var inte den första religionslagen. År 1889 stiftades en lag som gjorde det möjligt för frikyrkor, såsom metodister, att verka i Finland. Lagen om religionsfrihet möjliggjorde grundandet av nya trossamfund, och det var möjligt att flytta från ett trossamfund till ett annat utan större begränsningar. Lagen om religionsfrihet garanterar varje medborgare frihet till religion eller frihet från religion. Religionsfrihetslagen tillåter mötesfrihet och stöder yttrandefriheten. Lagen om religionsfrihet reformerades år 2003 och innefattade bland annat rätten till religionsundervisning.
Finland såg ut som ett helt annat land för 100 år sedan, om man ser på det religiösa landskapet. Dagens religiösa landskap är mångkulturellt och mångreligiöst. Majoriteten av Finlands befolkning hör till ett religiöst samfund, och den stora majoriteten av dem är kristna. Men man kan säga att i en föränderlig värld måste också de kristna kyrkorna hitta sin plats i det finländska samhället. Detta syns till exempel i religionsundervisningen i skolorna. Debatten om religionsundervisningen har varit livlig. Vilken typ av religionsundervisning ges i skolorna? Kan religiösa samfund besöka skolorna på lika villkor? Får de sjunga ”Av himlens höjd" på skolornas julfester eller "Den blomstertid nu kommer " på vårfesterna? Hur kan man garantera jämbördig behandling av dem som tillhör andra religioner eller är icke-religiösa? Hur organiseras till exempel alternativa program i skolorna? Hur kan man främja religiös läskunnighet i skolorna? Många religiösa samfund har bedrivit lobbyverksamhet på detta område.
När vi i år firar 100-årsdagen av religionsfrihetslagen är det viktigt att lyfta fram den positiva religionsfriheten. Friheten att tro eller inte tro får inte tas för given. Positiv religionsfrihet är ett tema som måste hållas levande efter detta jubileumsår. Ekumeniska Rådet i Finland och dess medlemskyrkor ordnar olika evenemang runt om i Finland. Nu är det dags att fira!
Mayvor
Sektionsperioden har börjat
De sju sektionerna inom Ekumeniska Rådet i Finland har inlett sin treåriga mandatperiod. Sektionerna är sakkunnigarbetsgrupper med representanter som utsetts av medlemmarna för att bedriva verksamhet inom ekumenikens kärnområden. Mer information om sektionerna finns på .
100 år av religionsfrihet
Religions-, samvets- och trosfrihet är en viktig
mänsklig rättighet och grundläggande frihet. Hundraårsjubileumsåret inleddes
med ett seminarium i riksdagen och en förteckning över kommande evenemang som
anordnas av olika arrangörer finns på
Ekumeniska Rådet i Finland arrangerar följande evenemang:
25.4 kl. 15-17 Rätt att tro - religionsfrihetslagen 100 år. Hur religionsfrihetslagen har påverkat kyrkornas ställning i Finland? Vårseminarium i Sankt Henriks katedralförsamlings församlingssal i Helsingfors. I samband med seminariet offentliggörs årets 2022 Ekumeniska gärning -utmärkelse.
29.4 kl. 16-18 Frihet att tro -festtillfälle i Tempelplatsen kyrka (Luthergatan 3, Helsingfors) .
Ekumeniska Rådet i Finland hyr ut ett av sina arbetsrum (20m2) till en utomstående, pålitlig hyresgäst. Hyran är ca. 445€/mån och innehåller kontorsmöblemang, gemensamt kök och
toaletter. Varken städning eller internetuppkoppling hör till hyran. Hyrestiden är tidsbunden (12 mån) och börjar enligt överenskommelse. Ta kontakt med kontorspersonalen.
Ansvarsveckan kommer att firas i
oktober (22-29 oktober 2023) med temat Helig fred - kristna som fredsbyggare,
och vi vill utmana alla kristna att fundera på vad vi kan göra tillsammans för
att skapa fred. Under Ansvarsveckan 2023 kommer det att finnas en rad
informationspaket, men vi uppmuntrar också till konkreta åtgärder. En av det
ekumeniska rådets principer är att det som kan göras tillsammans görs
tillsammans, och därför uppmuntrar vi kyrkor och organisationer att tillsammans
organisera olika evenemang under Ansvarsveckan: gudstjänster och böner,
seminarier, konserter och andra konstnärliga evenemang, diskussions- och
informationsmöten, konkreta åtgärder, osv. Vi hoppas framför allt att ungdomar
och unga vuxna ska få komma till tals och delta i planeringen och genomförandet
av Ansvarsveckan på olika orter och i olika församlingar.
· Lokalekumeniskt forum 22.9, Kouvola
· Ekumenisk missionshelg 14-15.10
· Ekumeniska ansvarsveckan Vastuuviikko 22-29.10
· Höstmöte 30-31.10, Lahtis
Suomen ekumeeninen neuvosto (SEN) on maassamme toimivien kirkkojen,
kristillisten yhteisöjen ja seurakuntien yhteistyöelin.