Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig ner vid källan (Joh 4:6)
1 Mos 29:1–14 Jakob och Rakel vid brunnen
Psalt 137 Hur kunde vi sjunga Herrens sånger i ett främmande land?
1 Kor 1:10–18 Ni alla säger: ”Jag hör till Paulus”, eller ”Jag hör till Apollos”
Joh 4:5–6 Jesus var trött efter vandringen
Kommentar
Jesus hade varit i Judeen före sitt möte med den samariska kvinnan. Fariséerna hade börjat sprida ett rykte om att Jesus döpte fler lärjungar än Johannes. Kanske hade detta rykte åstadkommit splittring och olust. Kanske var detta ett skäl för Jesus att lämna Judeen.
När Jesus kom till brunnen bestämde han sig för att stanna. Han var trött efter vandringen. Kanske hade också hans trötthet att göra med de rykten man spred om honom. Medan han vilade kom en samarisk kvinna till brunnen för att hämta vatten. Detta möte ägde rum vid Jakobs brunn - en symbolisk plats för liv och andlighet för Bibelns folk.
Ett samtal börjar mellan den samariska kvinnan och Jesus om platsen för tillbedjan. ”Är det på detta berg eller i Jerusalem man ska tillbe?” undrar den samariska kvinnan. Jesus svarar: ”Det är varken på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe … alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom.” (Joh 4:21–24)
Det händer fortfarande att jämförelser och diskussioner bestämmer relationerna mellan kyrkorna snarare än ett gemensamt sökande efter enhet. Detta har varit erfarenheten i Brasilien under de senaste åren. Kyrkorna framhäver sina egna fördelar och välsignelser för att stärka sina egna anhängare och skaffa nya medlemmar. Några anser att ju större kyrkan är, ju fler medlemmar de har, ju starkare dess makt är, desto närmare Gud är de. De presenterar sig själva som de enda sanna tillbedjarna. Som ett resultat av detta har våld och brist på respekt för andra religioner och traditioner uppstått. Denna typ av konkurrens i marknadsföring skapar både misstro mellan kyrkor och en minskad trovärdighet för kristendomen i samhället i stort. När konkurrensen ökar blir den andra kyrkogemenskapen en fiende.
Vilka är de sanna tillbedjarna? Sanna tillbedjare accepterar inte att tanken på konkurrens infekterar tron: vem är bättre och vem är sämre? Vi behöver "brunnar" att luta oss vid där vi kan vila och låta dispyterna, konkurrensen och våldet klinga av, platser där vi kan lära oss att sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ”ande och sanning”.
Frågor
Bön
Nåderike Gud,
våra kyrkor lockas ofta till konkurrenstänkande.
Förlåt oss vår arrogans.
Vi är trötta på detta behov av att alltid vara främst. Låt oss vila vid brunnen.
Låt den uppfriskande källan av enhet springa fram ur vår gemensamma bön.
Låt din Ande, som svävade över kaosvattnet, skapa enhet i vår splittring.
Amen.