Tidpunkten för det kinesiska nyåret (春节)
och dess betydelse har varierat mellan olika dynastier. Efter revolutionen 1911
har festens tidpunkt etablerats till den första dagen i Xia-dynastins
månkalender. I vår gregorianska kalender rör sig tidpunkten mellan januaris och
februaris sista veckor. Ursprungligen celebrerades festen som skördefest och
som vårens ankomst.
Det kinesiska nyåret kan indelas i tre
perioder. Första delen är vårens välkomnande, som andra kommer nyårsafton och
till sist lyktfestens period. Perioden för vårens välkomnande börjar där föregångarens
sista månad slutar, och pågår tills nyårsperioden tar vid. Under vårens
välkomnande städas hemmet, man ger gåvor och dyrkar förfäder. Dörrar och fönster
dekoreras med röda pappersdekorationer och med bilder av skyddsgestalter. Under
nyår samlas familjen till middag varefter det skjuts nyårsraketer, vars syfte
är att skrämma bort onda demoner. Perioden sträcker sig till lyktfesten, som
kulminerar perioden. Tillsammans med släktingar och vänner tänder man lyktor
och tittar på fyrverkerier. Därtill hålls drak- och lejonparader, ordnas
folkdansuppvisningar samt styltgång.
Det kinesiska året utgår från de tolv s.k.
zodiakdjuren eller horoskopmärkena, som löper i en bestämd ordning och som när
tolv år har löpt ut börjar på nytt. Horoskopmärket för 2015 är geten. Enligt
den kinesiska astrologin slutar getens år 7 februari 2016 och följs av apans
år, som pågår till 27 januari 2017. Det personliga horoskopet bestäms enligt
födelseår. Under apans år förutspås det vara livfullt och hända mycket, men
under getens år rekommenderas folk att koncentrera sig på andliga värden i lugn
och ro.